Vi som jobbar här

Du får söka till gymnasiet till och med det år du fyller 19 år under förutsättning att du inte redan har fått examens- eller studiebevis från gymnasiet.

Om du är asylsökande gäller att du inte ska ha fyllt 18 år vid terminsstart.

För att göra en ansökan loggar du in på ansökningswebben. Gå till menyn Sök utbildningar gymnasieskolan eller klicka på förstoringsglaset högst upp. Du letar fram den utbildning du vill söka till och klickar på Visa mer och sedan på Lägg till. Då hamnar utbildningen du valt under  Mitt Gymnasieval. Du kan lägga till, flytta och ta bort utbildningar under hela ansökningsperioden.

Innan ansökningsperioden stänger i februari respektive april måste du kontrollera noga att valen ligger i den ordning du helst vill komma in på. Den utbildning du helst vill gå ska stå överst i din ansökan (valnummer 1). Den utbildning du näst helst vill gå ska stå näst överst i din ansökan (valnummer 2) och så vidare. Du kan bara komma in på ett av dina val. Alla val som ligger under det val som du blir antagen till stryks från din ansökan. Därför är det viktigt att du lägger de utbildningar du helst vill gå högst upp i din ansökan! Tänk på att ha många val i din ansökan och att du är behörig till dina val.

I din ansökan måste du rangordna utbildningarna du söker så att den utbildning du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Blir du antagen till en högre rangordnad utbildning i din ansökan så stryks du från utbildningar med lägre rangordning i din ansökan.

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Vid slutantagningen blir du antagen till val nummer 1 i din ansökan. Val nummer 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till ditt högre val. De strukna valen går direkt till andra sökande.

GYSAM
Är du folkbokförd i Dalarna (gäller ej Mora, Orsa, Älvdalen, Avesta) och ska söka till gymnasiet kan du tack vare samverkansområdet GYSAM på lika villkor söka, bli mottagen och antagen till alla nationella program i hela detta samverkansområdes alla kommunala gymnasieskolor. GYSAM erbjuder alla nationella program och ett brett utbud av inriktningar. Inom GYSAM har du alltså samma chans att komma in på en skola i Borlänge om du bor till exempel i Malung som om du bor i Borlänge. Detta gäller även den anpassade gymnasieskolans program.

Ett antal kommuner i Dalarna och Gävleborgs län har tecknat samverkansavtal med kommuner. Se vad som gäller för din kommun.

UTANFÖR SAMVERKAN
Om du söker till ett nationellt program utanför din hemkommun/samverkansområde vars program finns motsvarande i din hemkommun/samverkansområde kommer du endast in i mån av plats. Undantag för detta är:

-> Fristående gymnasieskola tar in sökanden på samma villkor oavsett i vilken kommun de är folkbokförda.

-> Riksrekryterande utbildningar utbildningar är utbildningar som Skolverket bedömts ska kunna sökas i hela landet och sökande antas på samma villkor.

-> Om det finns särskilda sociala eller medicinska skäl för förstahandsmottagande. Kontakta din studievägledare om du vill hävda sådana skäl.

Huvudregeln är att du som sökande till en kommun där din hemkommun inte har samverkan blir förstahandsmottagen om det nationella programmet eller den nationella inriktningen inte finns i din hemkommun eller i samverkan med din hemkommun.

Du kommer att få information gällande provet från den skola som anordnar utbildningen.

I början av april kan du som gjort en ansökan till gymnasiet ta del av den preliminära antagningsstatistiken och då jämföra dina betyg med de preliminära antagningsgränserna. Därefter öppnar omvalsperioden.

Under omvalsperioden kan du lägga till val, ta bort val eller ändra i rangordningen av dina val. Du kan med andra ord göra en helt ny ansökan om du vill. Det viktiga är att du gör din ansökan senast sista dag för omval. Detta datum brukar vara i slutet av april. Gör du ändringar under omvalsperioden hamnar du inte i sämre läge jämfört med de som sökt i första ansökningsperioden.

Tänk på att göra tillräckligt många val. Om du inte har valt så många alternativ, kan det vara bra att lägga till fler för att vara säker på att få en plats.

Tänk också på att bara för att du har tillräckliga poäng vid den preliminära antagningen till program du har sökt så betyder det inte per automatik att du kommer att ha tillräckliga poäng för antagning vid slutantagningen. Antagningsgränserna vid slutantagningen höjs ofta från den preliminära antagningen.

Gör du inga ändringar i din ansökan under omvalsperioden så är det den ansökan du gjort i första ansökningsperioden som gäller.

Inom valperioderna när Mitt Gymnasieval är öppet för ansökan har du möjlighet att ändra din ansökan hur många gånger du vill.

När valperiod 2 (Omvalsperioden) stängt kan inga ändringar i din ansökan göras förrän efter skolorna tagit över antagningen.

OBS! Har du:
– inte fått någon antagning
– inte gjort ansökan under valperiod 1 eller 2
– bara sökt utbildningar som du efter betygssättning inte längre är behörig till
– en antagning på ett introduktionsprogram (IMV, IMY, IM) som du inte längre är behörig till
har du möjlighet att göra sen ansökan när Mitt Gymnasieval är öppet i svarsperioderna. Kontakta din studie- och yrkesvägledare.

Om du inte bor i Sverige när du söker till gymnasiet, så är det olika omständigheter som avgör dina möjligheter att bli antagen till en utbildning. Den svenska folkbokföringen är av stor vikt vid ansökan till gymnasiet.

Läs här om vad som gäller för dig som inte är folkbokförd i Sverige.

Då du inte har betyg i moderna språk enligt svensk läroplan, kan inte antagningssystemet läsa av att du har läst moderna språk. Därför kan du endast lägga in önskemål om språk som skolan erbjuder från Nivå: Nybörjare. Inför skolstart får du ha en dialog med den skola där du ska börja om vilket språk du kan läsa på gymnasiet.

Om du efter att ansökan har stängt i maj inte har gjort något gymnasieval, måste du kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Gymnasieantagningen för att göra en sen ansökan.

Eftersom ansökan då blir sen, kan du bara antas om det blir lediga platser. Du hamnar sist i kön även om du har högre meritvärde än sökande som gjort sin ansökan i tid.

Du som inte går i skolan men är folkbokförd i länet ska göra din ansökan via pappersblankett som finns på vår blankettsida. Du mailar in den till info@antagdalarna.se under ansökningsperioden. Du kommer sedan få möjlighet att logga in på Mitt Gymnasieval med e-legitimation. Det är viktigt att du på blanketten skriver ditt namn, personnummer och en e-postadress som du ska ha under hela ansökningsperioden.

Om du behöver vägledning i ditt gymnasieval kontaktar du det Kommunala Aktivitetsansvaret (KAA) i den kommun där du är folkbokförd. Du får söka till och med det år du fyller 19 år. Vill du söka till år 2 eller 3 vänder du dig till aktuell gymnasieskola direkt.

Vi på Gymnasieantagningen sköter antagningen till gymnasieskolans år 1. Vill du börja år 2 eller 3 på en gymnasieskola ska du kontakta den skolan direkt.

Från 16/8 lämnas reservantagningen över till respektive skola. Skolorna följer reservlistorna från Gymnasieantagningen vid lediga platser.
Om man är intresserad av att ändra i sin ansökan ska sökande nu vända sig direkt till berörd skola för att göra en intresseanmälan.

Du får göra max 30 val. Det är viktigt att välja flera alternativ för att öka chansen att komma in på en utbildning. Vi rekommenderar 10-15 programval.  Hur många val du behöver lägga är utifrån om du sökt populärt program, hur högt meritvärde du har, kan du få en plats på ditt förstahandsval osv. Prata med din studie- och yrkesvägledare, denne brukar ha bra koll på hur många val respektive elev behöver ha.

Du kan bara komma in på ett val. Tänk på att om ditt meritvärde räcker till val 1 och du får en plats, då faller dina lägrehandsval automatiskt bort. Därför är det viktigt hur du rangordnar dina val. Systemet arbetar utifrån att du ska komma in på så hög valrang som möjligt.

En bra tumregel är att det sista valet du har i din ansökan ska vara ett säkerhetsval där du har goda marginaler att komma in. Ta hjälp av den senaste preliminära antagningsstatistiken och räkna med att den höjs till den slutliga antagningen eftersom de flesta elever höjer sig på vårterminen i årskurs 9.

Funktionen ”Stäng ansökan för ändringar” är mest till för dig själv, så du vet att du är klar.

Du behöver inte skicka in eller bekräfta din ansökan. Allt sparas automatiskt när du gör din ansökan.

Du kan öppna ansökan, ändra och stänga ansökan hur många gånger du vill, så länge ansökningsperioden är öppen.

Av 29 kap. 12 § skollagen framgår att den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.
Enkelt uttryckt är det sökande själv som bestämmer vilket program och skola man vill söka.

Antagningsgränsen är det meritvärde den sist antagna eleven på utbildningen har. Det är alltså inget som skolorna själva bestämmer utan beror på de antagna elevernas merit. Det innebär att gränsen kan förändras från år till år men genom att kolla på statistiken från året innan går det att få en riktlinje för vilken merit som kan behövas för att komma in på utbildningen.

Du hittar uppgifter om antagningspoäng,  antal reserver och eventuella lediga platser vid respektive skola och utbildning i slutantagningen på vår sida Statistik. Du hittar också dit via huvudmenyn.

Först och främst måste du vara behörig till det program du sökt. För mer information om vilken behörighet som krävs till de olika programmen, se vår information om behörighet och meritvärde.

Det är din behörighet tillsammans med din sammanlagda betygspoäng som avgör om du antas. Betygspoängen baseras på dina 16 bästa betyg (eventuellt 17 betyg om du har betyg i moderna språk som språkval) från grundskolan.

För vissa utbildningar, till exempel estetiska program och International Baccalaureate kan man även få poäng om man gör ett färdighetsprov. Den provpoäng du får läggs då ihop med din betygspoäng och det är den sammanlagda poängen som avgör om du kommer in.

Om du söker en kommunal utbildning utanför din hemkommun eller samverkansområdet (för information om vilka kommuner som har samverkansavtal se samverkansavtal) så blir du antagen bara om det finns platser över efter kommunens/samverkansområdets egna elever antagits.

Om flera har samma meritvärde vid urvalet till ett visst program händer det ibland att inte alla med samma meritvärde kan antas. Då tillämpas en rangordning utifrån vissa specifika kriterier. När meritvärdet är samma så tillämpas valrang, den som har högre valrang antas före den som har lägre. Har elever även samma valrang så går det till nästa steg, slumpen.

Nej, du kan bara bli antagen till en utbildning. Den högst prioriterade utbildningen som du har tillräckligt meritvärde för blir du antagen till. De utbildningar som ligger under denna i ansökan försvinner därmed från din ansökan. Om du är antagen till lägre rangordnad utbildning i din ansökan och inte vill stå kvar som reserv till högre val måste du tacka nej till att stå kvar som reserv under Mitt gymnasieval.

Antagningen till gymnasiet görs i flera steg. När den första ansökningsperioden har stängt och den preliminära simuleringsantagningen är gjord kan du se den preliminära antagningspoängen som kan krävas för att bli antagen till dina val.

Vad är preliminär antagning?

Att antagningen är preliminär betyder att den visar hur resultatet ser ut just då, men att det kan ändras till den slutliga antagningen. Går du i årskurs 9 används dina betyg från höstterminen. Har du redan avslutat grundskolan används istället ditt slutbetyg från grundskolan. Vid den preliminära antagningen tilldelas inga platser, däremot kan du jämföra dina betyg med den lägsta preliminära antagningsgränsen. Det hjälper dig att få en uppfattning om dina möjligheter att bli antagen. Tänk på att antagningsgränsen ofta höjs till slutantagningen, som baseras på slutbetyget.

Varför finns det en preliminär antagning?

Den preliminära antagningen hjälper dig att få en uppfattning om dur ditt meritvärde ligger till jämfört med andra som sökt den utbildningen. Den hjälper även gymnasieskolorna när de planerar utbildningar inför hösten. Tänk på att det är först vid slutantagnigen du får veta vilken utbildning du blir antagen till.

Hur ser det ut på Mitt Gymnasieval när den preliminära antagningen är klar?

När den preliminära antagningen är klar kan du logga in på ansökningswebben och se det preliminära resultaet för dina val. I ditt resultat ser du det lägsta meritvärdet som krävs (utifrån den preliminära antagningen) för att bli antagen till utbildningarna du ansökt till. Då kan du jämföra ditt meritvärde med de preliminära antagningsgränserna. Det kan hjälpa dig att få en uppfattning om du har tillräckliga betyg för att få en plats i slutantagningen.

Tänk på att antagningsgränserna oftast blir högre i slutantagningen. Även om du har tillräckligt högt meritvärde i den preliminära antagningen så är det inte säkert att du får en plats vi den slutliga antagningen.

• Preliminär antagningspoäng står under varje val och visar antagningsgränsen, det vill säga det meritvärde som den elev som fick den sista platsen hade. Om det inte står något under Preliminär antagningspoäng betyder det att platserna inte blev fyllda eller att antagning sker på annat sätt än på poäng.
• Mitt höstterminsbetyg visar ditt meritvärde.

När den preliminära antagningen är klar kan du logga in på ansökningswebben och se det preliminära resultaet för dina val. I ditt resultat ser du det lägsta meritvärdet som krävs (utifrån den preliminära antagningen) för att bli antagen till utbildningarna du ansökt till. Då kan du jämföra ditt meritvärde med de preliminära antagningsgränserna. Det kan hjälpa dig att få en uppfattning om du har tillräckliga betyg för att få en plats i slutantagningen.

Tänk på att antagningsgränserna oftast blir högre i slutantagningen. Även om du har tillräckligt högt meritvärde i den preliminära antagningen så är det inte säkert att du får en plats vi den slutliga antagningen.

• Preliminär antagningspoäng står under varje val och visar antagningsgränsen, det vill säga det meritvärde som den elev som fick den sista platsen hade. Om det inte står något under Preliminär antagningspoäng betyder det att platserna inte blev fyllda eller att antagning sker på annat sätt än på poäng.
• Mitt höstterminsbetyg visar ditt meritvärde.

Att antagningen är preliminär betyder att den visar hur resultatet ser ut just då, men att det kan ändras till den slutliga antagningen. Går du i årskurs 9 används dina betyg från höstterminen. Har du redan avslutat grundskolan används istället ditt slutbetyg från grundskolan. Du kan jämföra dina betyg med den lägsta preliminära antagningsgränsen och hjälper dig att få en uppfattning om hur du ligger till.
Tänk på att antagningsgränsen ofta höjs till slutantagningen, som baseras på slutbetyget.
Den preliminära antagningen hjälper gymnasieskolorna när de planerar höstens utbildningar.

Ditt slutgiltiga antagningsbesked kan du se i början av juli när du loggar in på ansökningswebben.

Vid slutantagningen prövas du för antagning på val som du är behörig till.
Om din meritpoäng räcker till ett högre val och du blir antagen till detta, stryks de utbildningar som ligger under detta val i din ansökan. Du kan bara bli antagen till en utbildning.
Har du fått en plats, ska du svara på ditt antagningsbesked. Det gör du under tiden Mitt Gymnasieval är öppet för svarsperiod.

-> Om du har kommit in på ditt förstahandsval, alltså det program du har som nummer ett i ansökan, kan du svara ”ja” och bekräfta att du vill ha platsen. Men om du inte svarar alls, kommer du ändå att få behålla platsen. Eftersom du har blivit antagen till ditt förstahandsval, har de andra programmen du sökte som alternativ tagits bort, så du kan inte längre komma in på dem.

-> Om du står som reserv och inte svarar alls på ditt antagningsbesked tolkar antagningssystemet det som att du fortfarande vill vara reserv till dina val högre upp i ansökan. Då kan du bli antagen till något av dina val högre upp i ansökan vid reservantagningarna (om det blir lediga platser). Detta innebär då att ditt tidigare antagna val blir struket. Du får alltså inte välja mellan det tidigare antagna valet och det nya antagna valet.

-> Vill du inte stå kvar som reserv på något av de val som är ovanför det valet som du kommit in på? Då måste du svara på ditt antagningsbesked att du inte vill stå kvar som reserv till dina val högre upp i ansökan.

Reservplaceringen visas under Mitt gymnasieval. Om du står som reserv framgår det på ansökansraden vilket reservnummer du har.

Reservantagningen sker i två omgångar. Din plats i reservlistan kan förändras mellan slutantagningen och reservantagningarna. Det kan till exempel vara för att vi fått mer information  om något, exempelvis rättelser av betyg.

Inför reservantagningen ska du välja om du vill stå kvar som reserv tillhögre val eller inte. Om du tas in på en reservplats förlorar du den plats som du tidigare var antagen på och det är viktigt att du tänker på att avstå de reservplatser som du inte längre är intresserad av. Detta gäller under hela reservantagningen.

En reserv är en behörig elev som inte har blivit antagen till en just den specifika utbildningen,  eftersom andra sökande gått före i urvalet och alla platser på utbildningen har blivit fyllda. Platser kan dock bli lediga om de som redan blivit antagna tackar nej till sina platser eller blir antagna till ett högre val.

Från 16/8 tar skolorna över antagningen, men Gymnasieantagningens listor fortsätter gälla så länge det finns reserver kvar på listorna.

Det reservnummer du får vid slutantagningen kan komma att ändras. Exempelvis kan det inkomma korrigeringar av betyg som gör att någon som tidigare hade ett lägre reservnummer nu får ett bättre reservplatsnummer.

Betyg från lovskola kan inkomma så att en elev som tidigare varit obehörig nu är behörig och då har högre meritvärde än dig.

En sökande som folkbokförts i Stockholms län men som tidigare bodde utanför samverkansområdet kan hamna före dig på reservlistan om den personen har högre betygspoäng.

Det kan också vara så att färdighetsprov som tidigare inte rapporterats till Gymnasieantagningen inkommer.

De förändringar som eventuellt sker är rättelser av sådant som tidigare inte varit rätt.

Du kan bara bli antagen till en utbildning!

Val som ligger under det val som du har blivit antagit till, stryks automatiskt vid antagningen och du kan inte antas till dem.

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Du blir antagen till val nr 1 i din ansökan. Val nr 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till val 1. De strukna valen går direkt till andra sökande. Du kan alltså inte i efterhand ångra dig och välja mellan val nr 2 eller 3.

Börja med att tacka JA till den plats du fått.

Därefter kan du från 16/8 vända dig direkt till den skola du är intresserad av att gå på för att lämna en intresseanmälan. Skolorna arbetar efter de reservlistor som de fått från Gymnasieantagningen och du kan endast få en plats när det inte finns någon reserv kvar från den slutliga antagningen och reservantagningarna. Som så kallad sen sökande rangordnas man i meritvärde och antas i mån av ledig plats.

Om du står som behörig reserv, då kan du logga in igen vid Reservantagning 1 som sker efter svarsperioden i juli och se om du fått plats då.
Om du efter Reservantagning 1 inte fått någon plats, rekommenderar vi att du kontaktar din studie- och yrkesvägledare då du kanske behöver komplettera/lägga till ett eller flera val till din ansökan för att inte stå utan plats till hösten. Du kan även få en plats vid Reservantagning 2 som sker i mitten av augusti.

Om det program som du har sökt till inte startar så ska skolan meddela dig detta. Prata i första hand med din studie- och yrkesvägledare hur du kan gå vidare.

Om det är aktuellt att byta skola efter att skolan startat får du ta direktkontakt med skolorna. Från 16 augusti sköter gymnasieskolorna reservantagningen själva. Ofta är det studie- och yrkesvägledarna som håller i reservantagningen.

Beslut om att du inte är mottagen till en utbildning eller att du är mottagen i andra hand kan överklagas. Du som inte är mottagen till en utbildning i första hand eller mottagen alls får ett särskilt beslut om detta hemskickat i brevlådan och kan överklaga beslutet enligt vad som står i brevet. Ett beslut i fråga om antagning till utbildning kan inte överklagas. Mottagen till utbildning är inte detsamma som att vara antagen.

Ansökan till gymnasiet ska alltid göras via hemkommunen. Om du går i skola i vårt område men är folkbokförd på annan ort, ska du vända dig till antagningskansliet i din hemkommun för att få inloggningsuppgifter.

Om du är folkbokförd i vårt område och går i skola på annan ort, ska du göra din ansökan via pappersblankett. När vi registrerat din ansökan kommer du ha möjlighet att logga in på ansökningswebben.

Går du i årskurs nio inom vårt område kommer Gymnasieantagningen få dina uppgifter från din grundskola. Inloggning i Mitt Gymnasieval sker med BankID eller Freja-eID+.

Går du gymnasiet och vill söka om, eller om du inte har gymnasiegång och vill söka gymnasiet, ska du göra en pappersansökan och maila in till info@antagdalarna.se. Du hittar ansökan på vår blankettsida. När din ansökan är registrerad i vårt system får du tillgång till ansökningswebben.

Är du inte folkbokförd i vårt antagningsområde ska du vända dig till det antagningskansli som din folkbokföringskommun tillhör.

Inloggning till Mitt Gymnasieval sker med BankID eller Freja-eID+. Går du i årskurs 9 inom vårt antagningsområde kommer Gymnasieantagningen få dina uppgifter från din grundskola. Går du på Gymnasiet och vill söka om behöver du kontakta Gymnasieantagningen för att få tillgång till systemet.

Sökande utifrån övriga landet gör sin ansökan via sin hemkommuns antagningskansli och därefter skickas uppgifter om eleven till oss. Sökande kan logga på sig i vårt Mitt Gymnasieval när ansökan är registrerad hos oss.

Vi har samlat information som är bra att ha för dig som SYV på en speciell sida som du får lösenord till om du kontaktar oss.